Det är ett timglas som bara rinner, det finns inget att förstå.
När himlen är blodröd och brinner
är det natten som tränger sig på
och jag drömmer så konstigt igen
NÅGON håll mig hårt..
För jag skakar av all denna meningslöshet!

18/10 ska jag på winnerbäcks turnépremiär med en fin skapelse. Bäst. Sist jag var på en av hans konserter mådde jag skit, men jag hann uppleva det magiska lagom många låtar innan jag blev övervikten av vakter pga andnöd. Denna gång ska jag se och höra allt. Memorera varje ögonblick, varje ord som kommer från hans stämband. Lars.. Fina fina Lars Winnerbäck. Mannen med den magiska musiken, den magiska rösten och den magiska känslan han utstrålar.

Jag längtar.

Jag säger det igen. Jag behöver någon som behöver mig. Du behöver inte mig. Du har sagt att du gör det men du bevisar det inte. Du är inte värd mina tårar, mina sömnlösanätter, min oro och mina tankar om vad som ska hända, hur allt ska bli. Jag har släppt dig. För ett tag sen. Jag är glad nu. Jag saknar dig inte längre. Jag behöver inte dig.

Jag har de jag behöver.
Människor som finns för mig på samma sätt som jag finns för dom. Människor som behöver mig på riktigt. Människor som tex förstår att en telefon fungerar är båda håll. Människor som är värda min tid.

Jag tycker inte illa om dig. Det kan jag inte. Du räddade mig. Men nej. Jag har fått nog av ditt beteende.
Jag mår bättre med de som behandlar mig med värdighet.
Jag kommer nog inte ha något att säga dig när våra vägar korsas igen.

Tacohej