Ännu en död höstnatt.
Dagen idag var dock väldigt levande! I alla fall förmiddagen. 
Min fina vän Jozzan fyller 18 år idag och var på ett strålande humör vilket verkligen smittade av sig.
Hade dock ett samtal som fick mig att bryta samman. Tänk om människor kunde lyssna när man sa ifrån första gången!

Resten av dagen har jag till mestadels spenderat i min soffa. Sovandes, sjungandes och pluggandes. 

Det är mycket känslor i natt, mycket tankar, hur skulle allt va om jag gjorde allt annorlunda den där kvällen i somras? Hur skulle mitt liv se ut nu? Skulle det va magiskt vacker? Skulle det vara tragiskt mörkt?
Jag tycker inte om att tänka på saker jag inte kan få svar på, men det är trots allt det jag är bäst på.

En sak är säker. Jag saknar den där famnen jag brukade skratta och gråta i. Mycket.

Imorgon är det dock fredag, det betyder festligheter och en levande höstnatt! 
Ta hand om er där ute.

Jag bor nära en väg, dygnet runt kan man höra motorer bryta tystnaden. Nu inatt kan jag höra vinden vina genom träden i parken här bakom, den liksom skär genom nattens ovanliga tystnad.
Jag satt i mitt kök förut, tittade ut genom fönstret, allt ser så dystert ut i höstmörkret. Som om någon dödar hösten varje gång solen går ner eller skyms bakom tjocka moln.

Jag ligger här och tänker, jag tänker på hur fort tiden går. Jag är 19år, snart 20. Vuxen. Jag känner mig som ett barn.
Det är snart jul, nyår, födelsedag & STUDENT! Jag är rädd för framtiden. Vad ska jag göra? Vart ska jag hamna? Kommer jag att lyckas?
Kommer jag hitta någon att dela mitt liv med? Kommer jag att vara lycklig? Alla dessa frågor som bara framtiden kan besvara.

Inatt är hösten död.